Vill sova bort mitt liv.... Slippa verkligheten och allt den har att erbjuda! Vill hetsäta, men ska inte! Inte idag... Kan inte se mig själv i spegeln, skäms så otroligt. Önskar jag vore någon annan, någon som vill bytta liv?

Min hjärna kollapsar snart... Det är för mycket! Börjar ge upp hoppet totalt! Jag kan inte bli frisk... Hur mycket jag än vill de så vet jag att det inte går! Men varför vet jag inte...

Känner mig så svag.. När ska kroppen ge upp...Vill bara var jag, men vet inte längre vem det är. Har tappat alla minnen innan min vän kom in i mitt liv, allt som finns kvar är bilderna i fotoalbumet. bilder av ett barn med ett stort leende som får en att smälta. vem var den tjejen?

Outsiders Att vara fixerad vid fett:

http://www.kanal5play.se/program/play/outsiders-s08e07

Outsiders Hjälp, jag är 16 år och jättetjock:

http://www.kanal5play.se/program/play/outsiders-s05e07

Jag har inset att det inte går att bli frisk!!!

Jag är inte stark nog...Min familj har vetat om min sjuksom en lång tid, dom verkar tro att det bara går att sluta... vi pratar inte om min vän... Vi låtsas som att hon inte existerar. Ingen vill veta av henne! Men jag ser deras blickar, ser hur äcklig dom tycker jag är.

Minns den dagen då mina förädrar hittade min spy gömma, det var flera liter av skam!!! Så fort dom nämnde det så sprang jag in på rummet och  låste och bara några sekunder efter slog farsan nästan in dörren. 

Eller den gången då ingen visste att jag hade bulimi och toaletten inte fungerade hemma, fick värdens panik då det inte gick att spola! Minns hur jag gjorde allt från att ta en mug och försöka spolar ner så mycket som möjligt i handfatet, till att lägga flera lager av toapapper över det färgade vattnet som inte gick bort. Efter att jag försökt över 30 minuter och hade gett upp spolade jag en sista gång då det slutligen spolades ner.

Önskar någon kunde förstå... Förstå hur stor plats hon har inom mig! Jag kan inte ge upp hennes vänskap! Har levt med henne så länge nu, minns inte tiden utan henne! Ingen vill nämna eller prata om våran relation så istället har jag blivit ännu mer hemlighetsfull så att ingen ska ta skada av henne... Kan inte ens räkna upp alla mina undanflykter! Dom är alldeles för många.

Orkar inte... Är så otroligt trött på allt!!! Gör så gott jag kan men inget blir bättre! vad kan jag säga??? Bulimin är den enda som försöker få mig att må bättre men samtidigt får hon mig endast att må sämre vissa dagar... 

Saknar vår och sommar, får sådan ångest av att inte kunna röra mig! Känner mig som en fet jävla GRIS!!! (då menar jag ingen liten söt)....  

Fyy vad jag är äcklig... hur länge jag än duschar och tvättar mig så finns känslora kvar!!! Känns som om jag badat i lera! duschar jag så är det leran som faller över mig! FAN!!!!!! Jag vill inte ha det så här!!! Bulimi snälla ta mig bort fran allt och alla! Vill bara känna mig ren!!! Ren alltifrån in till ut...

Dagarna går men inte tillräkligt fort.... Vågar inte ställa mig på vågen, rädd för vad den vill vissa! Antagligen gått upp över 3kg :( Fan vad äcklig man kan vara!!! längtar till skolan, där kan jag iallafall kontrollera min omgivning.

Behöver hetsäta, vet inte hur länge jag kan stå emot... Förstår inte hur det kan vara så svårt att stå emot något som mat... önskar jag hade anorexi istället, dom klarar iallafall att stå emot hungern, med skillnad mot mig! Folk runt om mig säger att dom ätit massor med godis och mat, men när man frågar så är det inget emot hur mycket jag hetsäter... skäms hetsäter upp minst 1000 kr per månad...

När man väl behöver hetsäta så finns det inget som kan komma ivägen, inte skola, jobb, vänner eller något... kroppen skriker, skriker efter tröst! Trots flera år med bulimi så vinner hon alltid den striden.

Vem sa att världen är rättvis???

Åt på resturang igår för första gången på väldigt länge...skämdes som attan!! Det kändes som om alla tittade på mig och bara stirrade ut mig som en fet gris! Gillar verkligen inte att äta med andra. Det känns som om dom alla vet! Vet min hemlighet! Bryr mig mer om dom runt om en maten, kan verkligen inte äta med ögon i nacken.... Antar att ni känner igen er... ibland vill man bara försvinna in i väggen!

Får dåligt samvete av alla mat... önskar jag kunde ge alla svältande barn allt istället. Dom behöver näringen så mycket mer en jag!  

Lov i morgon... tvingas åka hem och ta hand om min deppiga mamma... Vill inte ha lov, vill stanna på skolan! det är så mycket skönare och lättare att bo ensam. Man kunde lika gärna skippa det där med lov, det är ett lov att bo hemifrån!